charlize

Det är nu officiellt att tredje välrdskriget har börjat vid läggdags. Två nätter irad har jag buttat den min namnlösa katt och hon, i ren frustration, biter mig maniskt i fötterna. Tror jag har sovit fem timmar de senaste nätterna. När jag väl får ned henne från min stora enkelsäng, blir hon som en rebellisk tonåring och går direkt till kattlådan för att bita sönder den. Enough!

Idag kändes det att hösten är här och vintern börja komma till Oslo. Det är kyligt i luften och sommarglädjen börjar försvinna hos alla. Alla går liksom tillbaka till sitt tråkiga monotoma vardagsliv. Har dock kommit på en negativ sak här i Oslo, alla mat affärer är stängda på söndagarna! Då menar jag inte att dom stänger tidigt, utan dom bommar helt enkelt igen på guds vilodag. Detta fick jag erfara i söndags då jag äntligen tog mig upp ur sängen och med dom sista krafterna gick till affären för att jag skulle laga pannkakor. Stängt! Det blev inga pannkakor den dagen.

Igår knackade det på dörren. Fan! Stängde av tv:n, kastade mig ned på golvet som på en actionfilm och väntade sedan på dom hundra andra knackningarna. Jag trodde verkligen att det var idioten på 1:a våningen som börjar igen, men sen slog det mig att jag inte kände hans avskyvärda parfym i korridoren, så det kan inte vara han. Istället var det Malin, grannen på 2:a våningen, som kom upp för att titta hur jag trivdes i Oslo. Äntligen någon som pratar svenska! Och äntligen har jag någon att springa ned och låna socker av.

Gick upp 08.00 för en snabb tur på gymmet, duschade och sedan bar det av till min jobb intervju. Jag hoppas, hoppas, hoppas innerligt att jag får turen att bli anställd. Det är ett cafe som ligger gatan upp från mig, vägg i vägg med mitt gym och en frisör salong! Det kan ju inte bli mycket mer bättre. Krav på ansökan var: norskt bokmål, men jag hittade på några nyupptäckta ord som lät som norska i hopp om att dom anställer mig, det "bliiir gräääiiit däj".

Då har man varit på första mötet med den personliga tränaren. Iklädd tränings outfit och typ bara ätit råa ägg hela dagen bestod våran tid av.. prat om kost. Men va fan! Jag har inte kommit hit för att sitta och prata om vädret och antal kalorier i en köttbullemacka. Det var med förvånad skräck i ögonen som hon lyssnade igenom mina ärliga svar..

Vilken typ av frukost äter du? jag äter ingen frukost. Hur många gånger om dagen äter du? en gång, och då blir det snabbmakaroner & ketchup. Dricker du alkohol? tystnad.

Det här må låta konstigt, men kände en lite för intim vibb. De där extra långa skratten, fördröjd blick, klapparna på ryggen. Jag förväntade mig en vältränad Don juan och jag fick en lesbisk kvinna (?) som tagit SM i benböj! Men hon var snäll. Hon tvingade mig upp på den där konstiga tränings mojängen. Jag sa först nej och ursäktade med att jag inte ser snygg ut när jag svettas. Jag blev då uppkastad på maskinen och sedan satte hon på 30 min intensiv. Hjälp?

Var femte minut checkade hon till mig så jag inte svimmat eller stått och små pratat med de övriga svettiga träningsnarkomanerna. Men det är klart att man blir som ett barn på julafton i denna laddade atmosfär. Helt förstörd efter dessa trettio långa minuter, tog jag de sista krafterna för 30 min intensiv på cykeln också.

Detta mailet fick jag hemskickat angående kost tips.. nej förlåt, en beordan på att ändra kostvanor, från denna stenhårda benmuskulösa pt:

1: Spis frokost hver dag!

2: drikk en liter vann hver dag- ikke juice

3: Grov pasta eller fullkorsnris til måltidene. helst med kylling/fisk/kalkun

Gick genom alla gamla kartonger uppe på vinden innan flytten till Oslo, och hittade äntligen min ungdoms kärlek - Hagnesta Hill skivan med Kent. Har inte haft tid eller mod till att gå igenom den förrens nu, då den går tillbaka till hela min tonårsperiod.

Till tonerna av kevlarsjäl minns jag tillbaka då jag gick på min första dejt. En himmelsk drog får mig tillbaka till huvudstaden en sommar med Sophie och hela bandet, hur jag satt på tåget med glädje för att gå på min första konsert. Vid vårat gula hus uppe på kullen, ensam på mitt rumt, ledsen och oförstående till varför det gör så ont att växa upp satte jag play på ett tidsfördriv att dö för. Jag tror det var då jag blev förälskad i musiken.

Du stack ett hål i min kevlarsjälv
å så blev du mitt sår
och jag blöder ihjäl
Du stack ett hål i min kevlarsjälv..

Söndag. Söndagen spenderas med en "jag-dag" nere på gymmets spa, sedan en långpromenad genom stan och alla cafeér där folk tillbringar sin lediga dag. Igår hamnade vi med passion och hetta på Andy´s sportbar då röda Liverpool fans utgjorde den största delen av baren. Glädjetårar och lyckoskrik genom hela matchen medans jag själv fascinerat tittade in alla fulla norrmän istället. och såklart Torres otroliga prestation! inte alla dessa mål han gjorde, utan hans manlighet såklart. vilken upplevelse. Och bara så ni vet så ska vi gifta oss en vacker dag. Jag ska då bli fotbollshustru som lever i överflödig lyx medans jag spenderar mina tråkiga söndagar med min älskare Ljungberg.

Efter en vecka med otrolig kämparglöd och svettiga norrmän i denna kaempegoa tränings studio, så har jag fått en otrolig smärta vid namn - träningsvärk. Svara i telefon? aj. Pilla i naveln? aj. Titta på tv? aj. Det är en otrolig hatkärlek till smärtan.. kanske dags att börja stretcha? äsch. det är bara till för förlorare. Samma sak som när alla säger "den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge!" skitsnack! dom finniga nördarna som inte får ligga myntade det utrycket som en ursäkt till varför dom inte får några tjejer. thats it.


Denna vecka har passerat:

Måndag: step

Tisdag: total power

Onsdag: xycling

Torsdag: step

Fredag: total power

Imorgon: step

Söndag: olidlig smärta

Min katt är ingen vanlig katt. Hon är en blandning av en utomjording och en gris. Jag sympati matar henne hela tiden, och så fort jag lägger fram maten så är hon som en grävskopa. that´s my girl! Hon är även otroligt flexibel i sin mat då hon äter allt från hallonkräm till kinapuffar. För att fylla ut hennes cv så är hon även bra på att springa in i väggar.. och så snarkar hon! märklig kissekatt den där peanut.

Börjar fatta mer & mer tycke för Oslo. Kvällspromenader förbi hamnen, mysiga innergator, otroligt öppna och givmilda människor (trots att jag inte förstår ett enda ord av vad fiskmänniskorna säger). Så nu fattas det endast.. ett jobb! snälla? snälla, snälla, snälla ge mig ett jobb. Igår satt jag som besatt på norska arbetsförmedlingens hemsida och på onsdag blir det en sväng förbi manpower. Jag ska då dra en välplanerad snyfthistoria och köra mina blanka hundögon, samtidigt som jag gnyr när jag pratar bedjande med dom. Det kommer nog göra susen.

Karl Johan gate

Mitt betal dusch problem är nu över! Då Oslo är en nystart för arbete så är det även det för hälsan. För att få en sund livsstil har jag nu blivit stolt medlem på Elixia. Skitsnack! Jag blev medlem där endast för deras gratis frukostar, deras otroligt heta vältränade norskar och framför allt - deras spa! (plus att det ligger på samma gata, så slipper jag anstränga mig) Fyra olika typer av bastu, fotmassage im in heaven! Detta innebär att jag varje dag klockan 09.00 går dit för att börja dagen med en timme spa, sedan äta deras gratis frulle för att sedan sitta och smygtitta på alla träningsnarkomaner över en kopp.. banansmoothie? Min taktik funkade ännu bättre då jag kom över de två första månaderna gratis och anmälningsavgiften på 1000kr. Ibland är väl gratis ändå bra, och ja, den känslan har blivit min bästa vän. Bye bye betal dusch och välkommen fotmassage!

Kaos. tumult. kaos? Flytten till detta fiskland Norge tog lite längre tid än planerat. Flera veckors försening, en envis skrikandes katt i baksätet och bilköer senare så blev det en Fast & the Furiouse genom Oslo centrum med en överfylld släpkärra. All denna träning upp med sakerna på tredje våningen, väckte tydligen grannarna då Bagdad på våning ett sprang in med en iransk version av nylagade pannkakor, och den egyptiska träningsnarkomanen på våning två överröste med både frukt och flytthjälp. Denna grannsämja har gett mig tre jobberbjudanden och två rosor. Det måste vara den märkligaste inflyttnings present någonsin.

En otroligt gullig innergård prydde lägenheten, men det luktar dock gammal tågstation i korridoren. Själv lägenheten var.. låt oss säga.. här behövs det lite målarfärg och ett par tavlor! Voila och tolv timmars svett senare så var det klart. Eller ja, halvklart. Jag kan förövrigt tala om att den enda duschen dom delas med två lägenheter, ligger i en källare hämtad direkt ut ur en Saw film. Notera inte bara detta hemska miljöombyte utan även 10 kr poletterna man ska stoppa i varenda gång för 8 minuters varmvatten. Denna gång hann jag precis till att raka halva benet när dessa jävla åtta minuter bestämde sig för att sluta med schampo i mitt hår.

Åh vad otroligt givande det är att sitta i den här skrutt lägenheten och rulla tummarna tills oslo flytten. Upptäckte även en livs levande spindel, notera att den såg ut som ett förstorat monster från Tjernobyl attacken, badandes i mitt handfat. Jag sprutade ned den med aceton för att sedan långsamt dränka den innan det lilla äcklet tog sina sista andetag.

Nu sitter jag och tittar på de bajs bruna väggarna i hopp om att ett ufo ska landa utanför tvättstugan, bara för att sätta krydda på dagens tråkiga stund. Men vilken pessimist jag är! Har ju glömt att berätta om dagens höjdpunkt - arbetsförmedlingen! Nästa gång medtar jag sovsäck och en kokplatta då jag nästintill bor där.

"Jaha du Charlotte, fyra olika jobb, en impuls vistelse i Dubai och sedan Oslo.. allt detta på en månad. Vad har du egentligen för framtidsplaner?"

"Skit i det du, gubbjaevel. Men om du nu måste veta så ska jag gifta mig rik i Oslo, sedan tar jag ut en oförskämd stor skilsmässa, åker till Bali för att lära mig surfa och sen ska jag sluta raka benen."

Hjärncellerna går även på högvarv här hemma då jag desperat försöker hitta på ett namn till grisen jag ska få. Allt var så mycket lättare när jag fick min första katt vid 9-års ålder. Mimmi ska den heta för så heter Carros kanin! Men lilla vän, det är ju faktiskt en kille du har fått. Okej.. då ska den heta Musse så dom kan bli kära! Har kommit på några namn förslag:

kitty, peanut, grynet, bullen, starbucks, baby drooler, furball, tjockis

Bankkonton

Summa tillgångar

Jag har skaffat en kissekatt! Jag vet inte riktigt om man kan kalla henne katt, utan det är en salig blandning mellan en gris och en tjock hårboll. Det var kärlek vid första ögonkastet då hon på rygg låg och skrek efter uppmärksamhet. Det är en mycket bestämd liten madonna som älskar uppmärksamhet, så det skiljer oss inte så mycket åt med andra ord.

Idag stod babyboomen på vårat kvälls schema. 7 snabba veckor har gått sedan Carro klämde ut detta söta lilla charmtroll. Måste dock erkänna att moders känslorna kickade in i mitt tidigare känslokalla liv. Men då Svea Maria Hallblad på något underligt sätt alltid lyckades gråta i min famn, så räcker det med att jag kidnappar hennes katter. Dom är söta dom med, fast dom inte bajsar och skriker.

På med ny blöja, veckans gulligaste outfit och vi begav oss ut för en promenad. Detta slutade med ett träningspass då jag med dålig kondition släpade på barnvagnen. Notera att Svea var i mammas famn hela tiden, så det är med oförstånd jag inte förstår hur pass mycket en barnvagn fatiskt väger. För att utnyttja detta omedvetna träningspass gjorde jag även benböj vid varje steg och tränade biceps med skötväskan.. not!

Istället gick vi hem och lagade taccos med chokladbollar. Med stora förväntningar såg vi även män som hatar kvinnor. De otroligt positiva rescensionerna kan bita mig i rumpan så dålig denna förskräckliga film var. Jag skulle själv ha kallat den lebben som hatade män, men som ändå fick ligga med män. En stor väckarklocka går ut till alla hjärntvättade svenskar därute - den var inte bra.. och den tog aldrig slut!

Jag & världens underbaraste Svea.

Gårdagens inlägg blev allt för sentimentalt djupt, såsom verkligen skulle passa i ett tårfyllt oprah inslag. Det måste ha varit min utradgna två veckors mens. Men jag somnade till slut från denna tungviktsmatch med liknelse till ett blodsockerfall. Fast det är konstigt vad nätterna kan få en så off gard, man börjar se monster under sängen eller ha galna sexdrömmar.

Jag menar att jag har det ju ändå ganska bra, för tänk på alla svältande barn i Afrika - blev medlem i unicef för att stilla mitt dåliga samvete. Tänk på alla dessa tjejer med så pass dålig självbild att de svälter sig själva - därför jag alltid äter för två för att stilla mitt samvete. Finns så mycket hat i världen - därför jag ger så mycket kärlek på fyllan för att stilla mitt samvete (?). Förlåt, nu gick jag över gränsen. Försökte som vanligt få alla att skratta i humorns tecken, men som vanligt vet jag aldrig vart stopp knappen finns innan man går över gränsen.

Otroligt tungt över bröstet. Nej, det är inte svininfluensan.. om det nu vore så väl. Det är inte bara gamla kärleksbekymmer utan det är en smärtsam kombination av allt. Jag går runt och är omedvetet ledsen.. när ingen ser. Det är bäst så för när folk ser hur det egentligen är - det är då man är som mest sårbar och utsatt. Det är min känslomässiga överlevnads plan, men ibland brister även säkerheten i den.

Jag är så känslomässigt uppdaterad i andras liv att dom ibland med olidlig tystnad accepterar det. Inte för att dom är känslokalla utan för dom vet att den pressade känslan kommer som en reality check att allt kanske inte alls kretsar kring en och samma monotoma värld - sig själv. Det viktigaste man har är iofs sig själv, så kan jag egentligen klandra dom? Det är deras överlevnads strategi. Jag börjar försiktigt undra om ett simpelt hur mår du är för mycket begärt. Så små ord, men så stor betydelse. Bli bekräftad, uppskattad på riktigt, inte genom tomma ord.

Det är ett oändligt hav av förvirrade känslor i mitt huvud. Det är så mycket jag vill göra i livet, men det är även så mycket jag har varit med om. Min impulsiva drivkraft är bara en flyktväg för att egentligen stanna upp och ta mig igenom det gamla. Sortera upp, gråta en skvätt, lägga dom i olika fack vid namn "bearbetat" och "under process". Men av rädsla gör jag inte detta, utan det får mig att komma i frustrerade perioder då allt bara verkar stå stilla och jag i panik inte hittar någon ny flyktväg. Det jobbigaste är inte att komma till insikt om problemet, utan det smärtsamma är att gå igenom det med det rätta facit i handen. Att gå igenom det själv.. jag söker inte sympati men snälla, fråga hur jag mår.

Långa nätter, många tankar - nu sätter jag på melissa horns skiva i hopp om att du finns där när jag vaknar och finns för mig då nätterna är olidliga.

Vackra drömmar

/Charlotte