I am dying!
Jag måste vara döende. Året tvåtusenåtta tyckte tydligen att jag behövde inviga det nya året med en riktigt jäkla migrän-feber-förkylnings sjuka. Då bror är och har världens roligaste nyår på de vita fjällen så tar jag över hans lägenhet under den närmsta veckan. Ska bli helt underbart att slippa leva mitt liv kring och på pappas soffa, men kommer dock istället få slå mig igenom denna djungel av dammråttor som verkar leva ett ganska behagligt liv i lyx här borta då ordet dammsugare tydligen inte existerar här. Så i denna lilla tvåa bland rockaffischer kommer jag dö i min ensamhet med snorig näsa och rinnande ögon. Patetiska och dramatiska lilla Charlotte.
Jag och mamma på Dolly -08
Sedan besöket hos kusinerna på julafton då vi alla vart varmt överraskade att Caroline börjat hamna i Kat von D´s tatuerings spår, så har den plötsliga iden om att tatuera in Dolly Parton med mammas och mitt namn under inte riktigt släppt. Iden har liksom gnagat sig fast på hjärnhinnan och vägrar släppa förrens jag är märkt med Dolly för resten av livet. Tack vare min stora förkärlek till denna otroligt fascinerade och storbystade sångerska och även tack vare den otroliga konsert hon briljerade under i somras på Stockholms Stadion - så kommer det sluta med att hon snart sitter någonstans inpräntad för livet på min kropp. Det är hon värd, den underbara Dolly hon är.
A wake up call from Anna herself
Jag och Anna på Koh Phangan! -08
Gårdagen vart man överraskat väckt av kära Anna som bara skrek: "Om en vecka drar vi fan till Lanzarote heller hur Charlotte!?" Impulsiviteten bara skrek jaaa! Medan det goda samvetet och min realistiska sida frågade om det växer guld pengar ur arslet på mig.
Trots detta så letades det febrilt 1 v sista minuten resor för några fjuttiga tusenlappar igår kväll.
Och för att orka leta efter sista minuten krävs det energi, men duktig som jag var tackade jag faktiskt snällt nej till en pizza och knaprade istället på en tråkig sallad.
Denna hela dag spenderades med Caroline då vi lagade varma cibatta mackor med kalkon och ännu en sallad.
Blev till slut helt oemotståndligt så en och annan lösgodis slank ned med. Backpackers 3 på datorn i tre timmar, sen var det dags för mig att tacka och knalla hem de 50 m jag bor från Carros mamma.
Caroline och jag, Koh Lanta - ett herrans massa jäkla år sedan :)
My rescue in the night
Jag har blivit frälst - en riktigt The Hills fantast kan jag numera lägga till på mitt cv. Tack vare min kära bror så har jag utnyttjat mina julklappar: The Hills Säsong ett & två till max. Skrattar, gråter och följer med spänning dessa nyblivna L.A tjejers intriger och kärlekar.
Men sedan till det näst viktigaste - jag tog de första springande stegen i joggingskorna igår! Hade dock tvivel då jag trodde jag skulle få en hjärtattack redan efter den första kilometern. Ingen skulle lägga märke till mig då denna otränade person som jag är, fryser ihjäl på alla smygätares största skräck : joggingbanan...
Och hur otroligt urgullig är han inte då:
The christmas days
Dags för en lite summering av alla dessa christmas days.
23/11
Denna dag har man väntat och längtat efter under hela året - det årliga julbordet hemma hos familjen Olsson!
Varje år, dagen innan julafton, samlas Anna, Carro och jag hemma hos pappa Ronny för att uppleva julklapps öppningen, de honungsmarinerade revbensspjällen och såklart uppesittarkvällen med Bingolotto!
På senare dagar då vi blivit myndiga nog att ta oss ett par glas vin så har denna dag liksom resulterat i en riktigt alkohol-jul. Detta år spetsades saft glöggen med rysk vodka, trettio kalla julöl i kylen som väntade på oss, och så klart: Ronnys spritskåp! Lagom till Bingolotto efter fåtal vinglas, öl & glögg så brakade det loss med även drinkar. Och om vi känner Olsson väl så finns det inget som ett nej i huset, utan det är bara att tacka och ta emot :)
Matta var i år inne på sitt tredje år i rad med oss, då han lös upp med sin röda traditions enliga tomteluva. Nytt för i år var Jerry som välkomnades varmt, men utan förvarningar om hur ett riktigt julbord går till hos oss så stod han helt oförstående inför våra påhopp då han medtog egen soja-korv och Qorn-bullar. Soja korv på Ronnys julbord? Kommer inte på fråga! Som straff tryckte vi i han ett par riktiga köttbullar och vi kommer även senare ha ett Ö-råd om vidare han ska förlåtas för detta misstag eller om vi ska utesluta han helt. Men om han tar med nya "dutt pennor" till nästa års Bingolotto, kan vi nog kunna mötas halvvägs och det finns chans till försoning. För det är ju ändå jul trots allt, och då ska man vara snäll.
Bingolotton gick åt helvete som alla andra år i rad. På något sätt vinner vi aldrig någonting, fast trots detta inhandlar vi mer och mer bingolottor till uppesittarkvällen i tron om att "i år kommer vi i alla fall vinna en hundring eller åtminstonde en ny lott". Detta har aldrig inskett och kommer aldrig inträffa heller mina vänner.
Anna, Ronny, Caroline och Kinna - the best!
24/12
Äntligen julafton!
Var uppe med tuppen och tro det eller ej - tvättade klockan noll.sju.noll.noll! Hur vaken som helst hoppade jag med glädje in i duschen, tände massa ljus och julmyste, tills jag tvärslocknade i pappas säng.. Vart sedan väckt lagom till pappas julbord. Då pappa började jobbet vid två, kastade vi oss prinskorvarna och gjorde ett tappert försök till att dela ut det bästa av allt: julklapparna! Problemet var bara att mina nötter till bröder inte hade sattit på de där gulliga jullapparna där det enkelt & tydligt står vem klappen är till och vem klappen är från. Nu var det bara 5 minuter kvar innan pappa skulle till jobbet och innan mormor står utanför och tutar med den gamla Audin. Spänningen ökade - hur skulle vi kunna öppna så mycket julklappar på så lite tid? Inte ett problem för familjen Zetterqvist som kastade och rev upp julklapparna i ren julglädje :)
En stressad körning till moster och kära kusinerna och vi var sedan i harmoni lagom till när Kalle Anka visade sitt underbara nylle i tv:n. Ännu mer julbord och världens godaste kladdkaka gjord av moster sjäv. Jag tvivlar fortfarande på kladdkakan då den var alldeles för perfekt för att vara hemmagjord, men det moster säger är lag :)
Historier såsom om när moster pekade finger åt den galna lastbils chauffören berättades för hundraelfte gången, men fortfarande med lika mycket skratt och även nya bravader inom släkten Ericson berättades med glädje. Laddad för julfest hos Nyberg slocknade jag även för andra gången i soffan, och där försvann min chans till en onykter kväll.
25/12
Juldagen!
Ställde klockan på nio, men på något märkligt sätt lyckades jag snooza mig igenom alla dessa tio minuters väckningar ända fram till klockan elva. En raggardusch senare och vi var på väg mot Glanshammar till farmor&farfar. Då jag ätit julbord tre dagar i rad, måste jag erkänna att trots farmors underbara julmat så tog det emot. Gjorde även lite nytta där ute på landet, då jag tog tillfället i akt att äntligen klippa lillebror som tjatat om en klippning i omkring en månad nu. Så nu har jag stillat det samvetet, duktiga jag.
Som vanligt efter glass&hemmagjorda maränger så var det dags för den ökända pokermatchen. Då jag och farmor delade vinsten förra gången så kunde man nu känna spänningen i luften. Skulle kvinnorna i huset ta hem ännu en seger även denna gång? Ingen visste och oron växte sakta fram. Det blev jämt i toppen men till slut kammade farfar hem vinsten efter att ha suttit och lurat under halva spelet då han senare som en raket äntligen la fram de rätta korten på bordet och vann.
Stressade hem då det var dags för juldagen på Statt. Lite opeppad för att jobba efter att nästan slumrat in på farmors soffa framför brasan, så var det bara att rycka upp sig. Galet mycket folk, galet mycket fylla och insläpp redan vid nio. Hallelulja! Konstaterade att det fanns många törstiga kunder då all skumpa redan tog slut efter en timme. Till och med isen tog slut den sista timmen! Helt förstörd tittade jag efter ett tag på klockan, "tio i tolv?!?". I tron om att klockan egentligen började närma sig stängningstid vid två insåg jag att natten skulle bli lååång. Halv tre stod jag fortfarande och försökte förklara för de sista lite mer ihärdiga kunderna att vi stängde baren för en halvtimma sen och nej - du får ingen öl. Och nej - jag är inte mutbar såhär till juletid...
Stupid moving boxes just standing there with no answer
Trots julen så känns allting allmänt tungt och otroligt segt. Dagarna precis innan årets bästa tid borde rusa förbi men istället går varje dag och minut i ultrarapid. Känslomässigt jobbiga saker såsom att se alla dessa tomma flyttkartonger, som bara står och gapar åt mig med sitt tomma innehåll. Fyll mig skriker dom. Det är då jag frågor flyttkartongerna om själv får hoppa in, ställas på någon gammal vind för att sedan glömmas bort. Kan jag inte åtminstonde få lägga ned alla dessa knivar som sitter kvar i hjärtat som bara gör så att jag långsamt lider. Realistisk som jag är inser jag nu att jag inte kommer få något ja till svar från dessa dumma kartonger. Typiskt. Tömma lägenheten på mig och mina saker utan ett ordentligt avslut - är scener som går runt i slowmotion i tankarna.
Då jag nu står utan sambo, bostad och jobb börjar jag bli otroligt förbannad och funderar starkt på att överväga ett personligt brev till SantaClaus himself och fråga vad fasen mer elakt jag gjort i år förutom att inte äta min gröt. Du ska ner dumma tomtefjant. you are going down Santa.
Förutom flytt har dagen förgyllts med en ersättnings-kamsport på jobbet mellan mig och chefen. Arga blickar, spydigheter från båda håll och svettiga trettio minuter senare möttes vi halvvägs. En kram och nya DKNY glasögon i julklapp så var i alla fal jag belåten och nöjd. Tog även en tur med Anna in på mitt gamla jobb på cafet. Det första jag möttes av var arga&hungriga kunder och den där känslan av "lite för mycket jobb - men lite för lite personal" som man själv har känt de senaste tre åren. Kände plötsligt ett lugn och glädje över att jag tog beslutet att få sluta redan i början av december. Insåg även hur mycket jag saknade alla därborta trots julstressen. Kristins hat över att alltid få etthundraelva förbeställda kycklingsbaguetter varje lördagmorgon, Jennys fortsatta kamp med att trotsa Annies grundlagar gällande dekorationerna, och Carros&mina oförglömliga fika, bekännelse och skvaller timmar.
Sen bar det av på en intensiv julklappsinhandling med Broberg. På något konstigt sätt hamnade vi på Systemet som tog upp mestadels av tiden, då vi bara gick runt och pillandes på alla vinflaskor drömde oss bort till ett onyktert nyår. Caroline ringde nyss och erbjöd sig en helmyskväll med massa tjejsnack på RedBrick, men otroligt mogen och realistiskt kvinna som jag är, tackade jag nej för att istället sitta hemma med kartongerna (mina nya vänner nuförtiden förresten) och knapra på min torra hembakade morotskaka.
The days before christmas
Oj oj, jobb två dagar i rad.. inte direkt vad man är van med nu för tiden!
Bofors IK:s 50 års jubileum i fredags då man sprang mellan baren, disken, serveringen och massa uppklädda testosteron hockey karlar. Inte helt fel att jobba den kvällen :) Arvingarna skulle även uppträda, dock en timme för sen då dom skulle anlända, men på Statt löser det sig alltid! Lite jobbigt dock när 70 pers kommer och ljudanläggningar ligger överallt runt dansgolvet. Fullsatt kväll och massa dansbands älskande tanter och gubbar rockade loss framåt kvällen.
Otroligt trött&allmänt utmattad var jag duktig nog att cykla hem vid halv fyra på natten. Trodde dock att det var slutet för mig då jag närmade mig massa liiite-för-onyktra-fyllon vid busstationens tunnel, men superwoman som man är så cyklade jag i hundra åttio och bara svissade förbi som blixten själv. Det ni... haha.
Lördagen blev jag överraskat besviken att vi skulle ha tomtekläder på oss i baren. Om jag vetat detta tidigare skulle min otroligt snygga silvriga/glitter/paljett tomteluva äntligen komma till använding. Men icke! Fick istället nöja mig med att dela ut gratis tomteluvor med baby-storlek och gratis kondomer till alla.. "Slit dom med hälsan" och "Använd dom väl" var ord jag gick runt och predrikade när dom mottog våran kondom-julklapp. Kvällen började bra med glada julklapps mottagare men sedan urartade kaos, då den ena av dom två kassornas hårddiskar helt plötsligt och trotsigt slutade fungera. Med en kassa kvar så skulle inte den vara sämre tydligen, utan envisades med att vi inte fick upp kassan alls. Baren fullsatt och inte en kassa som fungerade.. skjut mig långsamt var det enda jag hade i tankarna. Fick plötsligt lust att gömma mig under baren där all extra sprit låg, gråta en skvätt och supa mig redlös. Tyvärr resulterade inte kvällen i den tanke gången.
Annars börjar jag få lite smått panik nu när juletiderna börjar närma sig. Inte minst sagt om tre ynka dagar.
Har du köpt några julklappar än Charlotte? - Nej!
Har du julpyntat något än Charlotte? -Nej!
Har du skickat det där julkortet som mormor suttit och väntat på under ett års tid? -Nej!
Har ens uttalat de underbara orden God Jul än? -Nej!
Resultatet kan sägas att jag liksom har lite smått börjat utvecklas till Grinchen själv.
Merry Fucking Christmas.
The ugly break-up
Då är klockan nu 03.08. Efter att ha stirrat upp i taket och försökt räkna vita får i cirka två timmar har jag nu alltså gett upp.
Kan istället ge en liten läges-rapport istället:
Joni och jag sover nu i separat rum. Jag har fått övetaget i sovrummet som blivit min fridlysta plats och Joni har tagit över sitt territorium - soffan. Jultomten tyckte nog att jag behövde min julklapp tidigare i år, då jag fick allt jag inte önskat mig i ett bombnedslag som slogs ned i fredags kväll. De dåliga ursäkterna har lyssnats på men inte mottagits. Och om man ger sig på en kvinna, kan mannen (om den ryggradslösa mannen nu ens kan definieras man) vara beredd på att få tillbaka minst lika mycket smärta, om inte mer. För vi kvinnor måste se efter oss själva då ingen annan gör det åt oss, så vi inte förlorar det viktigaste vi har - oss själva. Livets hårda läxa. Hemska ord och meningar har uttrycks, men har nu fått ur mig allting jag vill ha sagt om hans handlingar, beteende och allmän uppläxning. Stridsyxorna är nu nedlagda från båda håll och freds flaggan börjar viftas med försiktighet. Höjda röster har bytts ut mot lugna&resonabla diskussioner och problemen har utbytts mot lösningar. Upprättelse har äntligen inträffat och som den starka individ med fasta värderingar blir det jag som går med huvudet högt ur detta förhållande. Som tur är, är vi nu äntligen två vänner som bor under samma tak tills boende löser sig. Vad som är gjort, är gjort - och vi får både bara acceptera läget. Vi bara är och kommer förbli vänner istället.
A little step for humanity, but a big step for Charlotte
Fredagsmorgonen klockan noll.nio.femtio.fem stod jag och hängde på Arbetsförmedlingens dörr. 5 minuter innan öppning till och med! Det mina vänner kallar jag dedication! Nervös men fortfarande ett nödvändigt måste tog jag första steget in i Arbetsförmedlingens värld. Har hört alla dessa skräckhistorier om hur elaka tanterna är där inne men vart faktiskt överraskad över att bevittna motsatsen! Stannade omrking en och en halv timme, sen bar det av ut i snö ovädret för en promenad hem. Kan ju även tala om att dom vann mitt hjärta ganska snabbt då jag fick en rosa mapp för att lägga alla mina papper i. Fiiiint...
Fredagskvällen rundades av med en hel godis-chips-morötter-dipp-alla onyttigheter du kan tänka dig-kväll, med finalen i Idol som huvudpunkt på kvälls schemat! Bitandes på naglarna genom två timmar och så var det dags att redovisa vinnaren: Keeeevin! "Åhh Jak kan iiinte farstå, jak er så glaaad". haha. helt otrolig gullig så fort han öppnar munnen.
En som dock övervinner Kevin med hästlängder i Idol är dock min lilla ögongodis: Andreas Carlsson.
Och ja, vi ska gifta oss snarast.. problemet är att han ännu inte vet det, men det är bara en liten bagatell som lätt går att lösa. Ohh jag hör redan kyrk klockarna ringa... mmm...
Trots att finalen nu var slut kunde vi helt enkelt bara inte accepterade att själva fredagskvällen bar av mot sitt slut, så istället dammade vi av det gamla Nintendot med Super Mario. Alldeles för enkelt för en så professionell och rutinerad kvinna som mig själv, så tog vi oss an Buzz the big quiz istället. Lite uppvärmning med fingrarna och gnuggat geniknölarna under en stund så var det äntligen dags! Inga detaljer mer med Buzz spelandet - men jag kan dock tala om vem som blev den tvåfaldiga vinnaren... mig! Helt utmattade som vi inte varit sen de nationella proven i gymnasiet så började klockan närma sig två och det var dags att åka hem. Problemet var bara att Emelies lilla pärla Manhattan hade helt totalt frysit fast. Cirka tjugo minuter senare och jag väntade att polisen snart skulle dyka upp med tanke på hur otroligt lika vi var som två kvinnliga bil tjuvar.
Gårdagen spenderades i en svettig idrottshall då jag fick se massa testosteron springa omkring och jaga en fotboll. Otroligt vacker syn. Var där för att hejja på lillebror, men p.g.a lite för lång sovmorgon missade jag alla gruppspels matcher men hann se slutet på sista placeringsmatchen! Jag är en säll stora syster jag.
Senare på kvällen stod bar jobb på Statt på dagsschemat. White Night var kvällens tema, men temat gick tydligen inte fram då omkring åttio procent klädde upp sig i svart. Och vi som hade gjort så fint med UV-ljus i hela baren.. oj oj.
Kan förövrigt tala om att jag nu närmar mig ljusare tider. Angående håret i alla fall, har nämligen blivit ljus brunett! Senare ska det även komma i lite ljusa slingor också, så snart är jag tillbaka till mitt gamla vanliga jag. För det är ju sant som de säger - blondiner har ju roligare :)
Old pics from another time
A visit at grandma´s place
Endast 249 kr
som jag önskar mig - En bärbar dator från Sony VGN-CS11S/P:
från allpinkstuff.com - älskar den sidan!
Oj oj, vad jag har fyllt mina arbetslösa dagar med meningsfulla ting! Innan jag berättar om mina fascinerande dagar så kan jag bara tala om att jag sträckt mig rejält. Vart? I mina stackars vader. Hur? Bärt alla dessa jävla flyttkartonger. Skulle ha tagit på mig en stegräknare så skulle min kära mamma allt bli stolt över hur många antal steg jag kämpat mig igenom. Kan varken gå eller sitta med knäna i kors då det spänner i vaderna. Vet inte hur jag kommer klara mig igenom dessa dagar framöver. Kommer nog bli sängliggandes, så kommer Joni bli tvungen att gå hem tidigare från jobbet endast för att ge mig varm kycklingsoppa och fotbad. Ja, så får det helt enkelt bli.
Igår blev det torsdagsmys fika med tjejerna. Vågar inte skriva om det stora samtalsämnet (som tog oss cirka två lång lunch och kladdkaka bit att prata igenom), då jag får respektera tystnadsplikten :) Men kan dock tala om att det blev en konstig & förvirrande dag då jag fick gå igenom hur ett liv tänds medans ett annat liv släcks på samma gång. Det är sånna dagar man verkligen får en aha-upplevelse, då man under bara några timmar går från glädje till sorg. Dock så var det ingetdera som inträffade mig, men själva upplevelsen att få höra om dessa saker. Spricker snart av massa glad information, så hoppas jag får berätta snart, åtminstonde gratulera :)
Idag var det dags för det efterlängtade besöket till farmor&farfar ute i Glanshammar. Ett besök hos farmor består alltid av ett varmt välkommnande, mysa med katterna framför brasan, maaaassa god mat, den ökända pokermatchen och glass med jordgubbar till efterätt. Skrattade ihjäl mig då farmor drog upp gamla minnen om hur storebror somnade till "Sagan om den lilla negerpojken" som farmor läste, och hur han alltid satt vid gökuret och väntade på att klockan skulle slå prick så att göken hoppade ut. Vad han inte vetat om alla dessa år är att lilla luriga farmor i själva verket drog fram klockvisarna, annars skulle han ha suttit i timmar på stolen under gökuret. Vilket jag i och för i sig tycker att han förtjänar! Förövrigt kan jag tilläga att det idag var Jag & Farmor som drog hem vinsten på pokermatchen - dom kvinnorna i huset utmanar man inte i en pokermatch utan att vara beredd på en stor förslust!
Kan säga att jag blev stolt överraskad och vill ge all heder till storebror då han tryckte upp helljusen på framförande bil i ren hämd då han körde ut och bytte fil bara några enstaka meter framför oss. Svordommar och det långa fingret utbyttes i hettans strid, men om den dumstridiga föraren fick vad han tålde!
Nu är Michael Moores dokumentär "Sicko" äntligen nedladdad, så får återkomma!
Oh sweet lord
Nu tre timmar in i flyttandet och jag är helt förstörd. Upp, ned, kartonger påsar, olika förråd - börjar jag inse att det kanske är dags att börja bättra på konditionen lite. Med tanke på att jag inte tränat sedan idrottslektionerna i högstadiet (då lektionerna bestod av Hela Havet Stormar) och då den enda träningen jag får är en enstaka sit-up som jag gör när jag måste gå upp ur sängen på morgonen. Kanske avlider då mina stackars kärl täpps igen av all frysmat man ätit de senaste åren, hjärtat har ingen energi till att slå längre då jag inte ätit broccoli, och så dör jag spårlöst på någon gammal rutten vind bland alla flyttkartonger.
My heart is in pain
Saknar bara hela tryggheten. Du vet, den där varma tryggheten som ingick i ett "familjepaket" den dagen man slog upp ögonen för första gången. Med en garanti på lycka och trygghet under minst dina arton barndoms år. Sådana livsförsäkringar och garantier tycker jag om. Nu när alla dessa år har gått då man levt säkert, lyckligt och i kärlek, kastas man istället ut och får plocka ihop alla skärvorna från allt splitter.
Vill hellre bli sårad och känna hur det är en del av livsprocessen än att inte känna livet alls - vilket är det viktigaste vi har. Det är skört, så ta hand om det väl.
Hinner grubbla mycket under mina lyckliga dagar som arbetslös. Nyttigt i viss mängd :)
Ullared - anyone?
Ska det vara så jäkla svårt att få tag på någon som vill med mig till Ullared? :) Liksom vem skulle inte vilja tillbringa en fyra timmars lång pensionärs-bussresa med en sådan härlig person till livsnjutare som jag! Har många fina kvaliteer som kan komma att utbytas under våran otroliga Ullareda-dag: jag är en god lyssnare, men dock ännu bättre på att prata ihjäl folk, har en begränsad budget nu när man är arbeslös vilket innebär att vi inte kommer stanna heeela dagen på detta storslagna varuhus och till sist är jag oerhört flexibel (så länge jag får min vilja igenom...). Så jag auktionerar nu ut en heldag på Ullared med mig som sällskap! Bring it on.
Vet att jag är riktigt dålig på att lägga upp bilder, om inte usel.. så tänkte kompensera med att lägga upp bilder från mitt & Annas födelsedags partaj i somras! Memory for life..
You dont mess with Charlotte
Jobbat natt på statt. Återigen. Samma folk, samma fylla, samma rix fm låtar spelandes från dj-båset. Så fort jag klev in i baren frågade folk varför jag såg så allmänt slutkörd ut. "Nyss blivit arbetslös" svarade jag, men vad de inte visste att jag nyss kommit från århundrades fight här hemma på kära Dahlgrensvägen. Behöver inte gå in på detaljer då problem uppstår, men det viktigaste är inte problemet utan lösningen. Om man accepterar en gång att bli tilltalad på ett sätt har man då grävt sin egen grav. Det finns en punkt då man får sluta innehava rollen som offer och istället göra något åt saken, då det troligtvis inte kommer inträffa på motparterns uppgift utan man själv får ta tag i saken. Tur för mig var det första och sista gången detta bråk med sånna hemska ord flygandes runt omkring i rummet inträffade, och så levde vi lyckliga i alla sina dagar :)
Genom mycket om och men har jag nu officiellt äntligen börjat på min önskelista:
1. The Hills & Laguna Beach boxarna.
2. Den dära urgulliga rosa telefonen jag såg på en japansk skräckfilm.
3. Minska med cirka 10 överflödiga kilon.
Och så fred på jorden och allt sånt där trams.. bla bla.,,
Oh joyful life, where are you
Åter till mitt stora dilemma: arbetslös. Varje gång jag uttalar detta hemska ord känner jag hur tung och obetydelselös jag blir. Jag vill liksom bara sitta i ett hörn, tröstäta och gråta på någons axel. Höra hur Han däruppe viskar i mitt öra att det kommer ordna sig, att det är bara en svacka i mitt arbetsliv. En svacka vid namn Arbetslöshet.
Då jag nu varit utan jobb i fem dagar har jag dock hunnit tänkt igenom många olika saker. Istället för att skriva en önskelista till Jultomten har jag skrivit en lista till de ord jag associerar med a r b e t s l ö s h e t : sömnlösa nätter, soffpotatis, meningslöshet, fetma, mysbrallor, överdosering av Marabou-cappucino, ovårdad hygien. Glada tankar, tänk glada tankar.. mmm .. bättre.
Då kan man sen fråga sig: Hur har du då spenderat dina lediga dagar? Det ska jag tala om för er.
Igår agerade jag bull-mamma då jag bjöd över Johan & Elin på lussebak. Med "Julens bästa sånger" dånande i bakgrunden och med varm glögg i varsin hand, låg julstämmningen på topp. Tills vi insåg att vi inte hade någon kavel att rulla ut pepparkaksdegen med. En glödlampa tändes ovanför mitt snille till huvud och vi fyllde en tom Loka flaska med vatten. Med det problemet löst insåg vi sen att vi inte hade någon pensel att pensla äggen på lussebullarna med. Ännu en snilleblixt från Einstein själv - mig - och vi fyllde en plastpåse med äggen klippte av änden och liksom sprutade ut garneringen. Slutresultatet blev brända pepparkakor och lussebullar med smak av stekta ägg. Får nog skjuta upp drömmen om bull-mamma ett par år till - för allas skull.
Och ikväll blev jag hembjuden till Emelie på ännu en Idol-kväll. Eller ja, man kan säga att bjöd dit mig själv faktiskt. Senare dök även Sandra och Caroline upp, alla laddade från topp till tå för att med spänning se vilka två som går vidare till finalen i Globen. Vännerna satt fascinerande fastklistrade vid hela programmet medans jag som vanligt tittade på klockan och räknade ned hur många antal minuter det var kvar tills denna långsamma tortyr var slut, så att vi istället kunde ägna oss åt min nya favorithobby: Super Mario 8-bit! Då jag och Caroline.O har smygspelat detta spel i cirka 10 år så kan jag nu stolt tilltala mig själv med titeln professionell. Inte bara i Super Mario utan även i MegaMan, Super Mario bros 3 och Teenage Mutant Ninja Turtles. Dom spelen kan ni inte slå mig på fingrarna i!
Är helt galet trött då klockan börjar närma sig mot noll.två.noll.noll och sängen ser väldigt inbjudande ut, så skriver mer imorgon om detaljerna runt mitt fascinerande liv :)
God Natt från en desperat jobbvillig men dock arbetslös Charlotte.