charlize

Då var ännu ett julbord med jobbet avlagt till minnet. Efter 6 dagars arbetsvecka, varav vissa guldkorn med 12 timmars arbetspass avslutade vi veckan med julbord. Med min vanliga otur jobbade jag såklart till stänging denna lördag, vilket innebar att jag och Haakon kom 2 timmar senare. Väl där var alla såklart mer än lyckliga på bubbel, medans en annan luktade Rimi, plattat håret i personalköket och ett dygns gammalt smink. I försök till att gå all-in gjorde jag en god insats med alkoholen till en början. Bra stämning, trevligt folk och kul att träffa andra som inte bara är från vårat Rimi.

Men vad är väl ändå inte ett personal julbord utan felsteg, chockerande hemligheter som hoppar ut ur munnen och överfulla kollegor. Nothing! Gömda sanningar kom fram om homosexualitet, hemliga kärleksaffärer mellan kollegor och onyktra chefer. Det tar emot av att säga detta, men jag är glad.. nej överlycklig, att jag inte blev så pass onykter. Oj vad intressant det kommer bli att komma till jobbet på måndag, det är med ett leende och en "jag-vet-vad-du-gjort" blick jag kommer gå till min arbetsplats.

Efter ett tag liksom försvann alla ut i det blå, så jag och Annelin bestämde oss för att fortsätta ned till byn. Annelin kan nu ge ett gott råd om siffran 5. Ha aldrig högre klackar än 5 centimeter och gå alrig längre än 5 kilometer i dom. Ett snabbt besök förbi en gay bar (vad är det med mig och varför hamnar jag alltid på ställen där killar sminkar sig mer än mig själv?), sedan iväg till ett lite mer passande ställe vid namn försvann någon gång igår vid två tiden.

Överfulla och extremt snuskiga kostym brats som gick runt och tog en konstant på rumpan samtidigt som dom visade upp sitt gold kort. Tack men nej tack, och kan du vara snäll och ta bort dina ögon från mina tuttar och din hand från min rumpa? Oh gode gud. We where poppin champagne men till slut fick jag nog av denna hemska åsyn och jag-går-endast-ut-för-att-ligga miljö. Det blev liksom för mycket avsky för min del, så jag tog mina kläder och knallade hem själv 03.30 på natten.

Ja, då har insikten kommit till mitt medvetande. Jag kommer sitta som en sur gammal feminist och pimpla vin med mina homosexuella vänner när jag blir gammal. Jag sa häromdagen till en kille att hans problem är att han inte vet vad en kvinna vill ha. Jag såg chocken och frusutrationen i hans ögon då han snäste att han visst kan tillfredställa en kvinna av vad dom sagt. "Tro mig. dom ljuger."

Äta, skita, sova, klia sig i rumpan och ett egocentriskt synsett till ärt hjärna. Nej tack, väck mig istället den dagen då samhällets oförstående snoppar kommit till insikt om hur man verkligen tar hand om en kvinna. Tills dess är det endast på mina villkor, jag kan ju inte undkomma män så då är det lika bra att spela min spelregler. Under alla dessa år har jag nu kommit till insikten att vägen till en mans hjärta inte alls går genom magen, den går längre ned. Vilken insikt.

Jag ska sluta raka benen! bara för att jag kan..

Idag har jag bara gått runt och små skrattat åt allt & ingenting för mig själv. Folk lär ju trott att jag antingen är lite smått trött på mitt jobb eller bara allvarligt skadad. Men tänk er. 07 - 15 varje dag.. jag måste nog säga "kvittering?" med höjd tonart omkring 5 ggr i minuten minst, det blir över 300 ggr per timme och 2400 ggr per dag. Detta blir med andra ord ganska lätt tråkigt, speciellt när man står själv i kassan. Jag fördröjer därför tiden med snuskiga bilder i huvudet om hur alla måste se ut nakna, att den där otroligt attraktiva kostym nissen måste ha jätte liten snopp, och så vidare.

Jag kommer förövrigt bli medlem i mobbnings gruppen Friends snart, med tanke på all denna avsky som genom ordspyor kastas över mig då jag är svensk. En senil gammal gubbe stirrade på mig en lång stund, sedan uttalade han arrogant "är du en sådan där utlänning?", jag kollade förvånat på honom och svarade "nej? jag är svensk" (gubbjaevel). Kastat tillbaka i ansiktet fick jag ett "ja, det är ju samma drit (svensk översättning = skit)". Men hörredu du! Det här var sista gången jag visade dig vart marmeladen var!

Sen finns det små guldkorn förutom dom hormonstyrda högstadie eleverna som gästar kassan febrilt, och det är när svenskarna kommer. Det är som om en osynlig regel att vi svenskar håller ihop. Liksom en överlevnads strategi mot fiskmänniskorna. Våra ansikten lyser upp, likaväl hoppet om Norge, och trots att det kanske är sjuttio mil mellan våra hemstäder så är vi ändå ett. Tillsammans är vi starka.

Oj vart ska jag börja. Istället för små givande inlägg blir det långa "titta-vad-jag-har-gjort-under-en-vecka" inlägg. Tröttsamt och tidskrävande, så ja! jag ska bättra mig.

Fredagen bestod av utgång, då min kära oslo vän Malin kommer bosätta sig på svensk mark igen inom en månad så måste vi ta tillfället i akt att utforska vad Oslos uteliv har att erbjuda. Varenda gång försöker jag minnas vad kvällen gav, men det blir lite svårare då minnesluckor attackerar mitt guldfisk hjärna. Oh du härliga berusade minneslucka. För en gångs skull var jag ledig, så kunde möta upp Malin vid hennes jobb redan vid 18. Lite skillnad mot förra gången då det febrilt klunkades vin vid halv ett.

ursäkta min brutala råa humor.

Axel kom även och förhöjde sällskapet med sina ack så dirty jokes. Vi hamnade på en bar. Frågan är hur vi kom dit och vart den var, men sådana saker är mindre viktiga i ett sådant lyckligt berusat tillstånd. Sedan bar det av till Latter! Äntligen, såsom jag velat besöka detta ställe. Varierad medelålder, glada människor och allmän skön stämning.

Dansgolvet var vårat tills jag tappade bort mina ännu mer onyktra vänner. Hamnade istället med okänt shotglas och personer vid namn "okänd men lycklig". I denna folkmängd förtärdes alkohol, och senare en lång hemgång. En viss person gav mig många skratt medans jag gick runt och pep om hur ont i huvudet jag hade. Bönfallde om vatten på Narvesen och han lyckades även av misstag (?) ta med min toalett nyckel. damn. Men vad är en materialistisk stål mojäng i utbyte mot den kvällen! Stor saknad sen när Malin åker.

Ljuvlig musik som kommer spelas varm på dansgolven på fredag:

 

Major Lazer feat. Nina Sky - keep it goin louder

Beyonce feat. Lady Gaga - Videophone

David Guetta feat. Will.I.Am - on the dancefloor

Tinchy Stryder feat. Amelle - never leave you

Rihanna - russian roulette

Eva Simons - silly boy

Timbaland feat. Nelly furtado - morning after dark

Kesha - tik tok

Taoi Cruz - break your heart

Sean Kingston - facedrop





Sandra! jag vet att du kommer få en musikalisk
orgasm när dessa låtar spelas från dina högtalare.

Det luktar falukorv i hela min lägenhet.. uäck! Jag undrar förövrigt vad falukorv heter på engelska. men det orkar jag inte kolla upp nu. Falu sausage?

Sitter och planerar lite på min Asien resa som kommer ske om sisådär tio år, vilket det känns som i nuläget när man sitter med endast dammkorn på kontot och äter nudlar till lunch / middag / kväll. Trots denna hopplösa känsla, måste man ha något att se fram emot. Or else you will slowly die baby. Har varit inne på Sydamerika ett tag nu, men har till slut bestämt mig för att köra ett säkert kort. Håll ut Asien, dess värme och underbara miljöombyte - jag ska bara scanna varor och fylla på toalettpapper i ett år till, sen är jag bara din.

Starten går av i Indien vilket jag kommer ge en månad för att resa runt i, då Taj Mahal är ett måste att besöka för att fröjda min ögon och sinne. Sedan landsvägen för andligare besök till Nepal. Därefter ett snabbt besök i Bangladesh. Jag vet vad ni tänker nu! Vad ska en svensk köttbulle ätande svensk flicka som du till en av världens fattigaste länder? Aha? Exakt samma fundering då denna bisarra tanke slog mig, tills jag faktiskt tittade upp om backpacking i detta lilla land. Ett orört säkert land att färdas i, med otrolig gästvänlighet. Detta land kommer jag med förväntan och spänning besöka under kortare period. 

Indien



Nepal



Bangladesh

Sedan flyg till Laos. Då pengarna liksom bara försvann under förra resan, hade vi inte möjlighet att besök Laos, vilket var synd då jag sett fram emot detta exotiska land efter många goda ord från andra backpackers. "ett måste längst vägen", "du kommer stanna kvar längre än planerat!", istället bytte vi ut detta mot en tur till Disneyland i Hong Kong. Även norra Vietnam valdes bort, då vi förra gången bara hann med de södra delarna. Så även här blir det landsvägen från Laos till Hanoi. En välförtjänt flygtur till Fillipinerna, där jag kommer lägga stor tid vid alla dess öar. Efter detta flyg igen till Indonesien, då omtalade Bali ska besökas.




Laos, Mekongfloden



Vietnam



Fillipinerna



Bali

 

Detta är utkastet så länge till nästa resa. Jag kommer alltså lägga längre tid på att besöka Indien, Fillipinerna, för sedan kortare besök i Nepal, Bangladesh, Laos, norra Vietnam och Bali. Om pengar bli över, vilket jag med stor förvåning knappast tror, blir det att ta små öarna längst Oceanien såsom Fiji, Cook öarna.. åh kära vita sandstrand, jag känner dig redan mellan tårna.


Någon som vill med ?

Har jag blivit tant? Jag har verkligen blivit tant! hjälp. Jobbig dag på jobbet med ur-funktion kassor och en arg skrikandes indier i örat på mig angående byte av kaffe filter. Med även övertid denna lördag kväll var jag mer än slutkörd när jag kom hem. Med andra ord: jag bytte ut en kväll med gott sällskap och vin mot - en trött avdäckad charlotte i sängen klockan 22 en lördagkväll? Ändring på detta ska ske snarast! Detta är oacceptabelt.

Även idag har jag legat i sängen praktiskt taget hela dagen. Tittat igenom Brokeback Mountain, flertal avsnitt av High Chaparall även suttit och snörvlat till slutet av Big Fish. Efter flera timmar i sängen har jag nu bestämt mig för att ta dom tunga stegen ned till första våningen för att kissa. Våran underbara kollektiva gemensamma toalett i denna kalla lägenhet med gröna trappsteg.

Och nej! Jag vill inte höra om era underbara resor till Afrikas kuster, nyårsfirande i New York, hur ni simmar med havsköldpaddor i Grekland eller hur äckligt mycket pengar ni kommer få ut på eran nästa lön. Jag unnar inte er den lyckan, inte just nu i denna tid av mitt liv då jag är mindre kapabel till att ha & göra allt detta. blä på er alla som känner lycka.

Vilka intensiva dagar! En seg konstigt känsla om att julafton aldrig kommer, samtidigt som veckorna springer iväg. Allt går så långsamt.. men ändå snabbt? aja. ni vet vad jag menar. Har även hunnit med en kärt besök i karlskoga denna vecka. Varmt vatten, möjlighet att duscha hur länge jag vill, hemlagad mat och framför allt - att kunna titta på tv! Det var med ett stort leende jag hann se den sista kvarten på min efterlängtade dr.phil. Jag vet! det låter extremt nördigt, men efter att ha varit arbetslös i nästintill ett år, då jag slaviskt följde alla program och reality serier tventyfour seven till att inte ha möjlighet att titta på dumburken alls. det var mentalt tufft.

Hann endast med de viktigaste sakerna då jag var tvungen att sitta på en kall buss hem dagen efter. Arbetsförmedlingen, försäkringskassa, papper hit & papper dit.. och såklart Carolään! Vi lagade hemmagjorda clubtoasts med mangoraja. Efter att ha luktat frityrolja under mina tre år på cafet, glädje det mig att jag fortfarande kan göra dessa culbtoasts i sömnen. Sedan hamnade vi framför vårat 8-bitars Nintendo. I över 12 år har vi försökt klara ut Super Mario 3. Denna gråa tisdag kväll inträffade det omöjliga. Vi klarade ut hela spelet! Vilken känsla, vilken glädje, lyckan var överväldigande. Bortsett från att min team player Caroline gick all-in i den sista banan, medans jag satt tillbaka lutad i soffan och avnjöt segern.

Jag & Caroline i Thailand en herrans massa år sedan.

Snart kommer även min första riktiga lön på över ett år. Spännande! Vet inte riktigt hur mycket jag kommer få ut eller hur mycet skatt som kommer dras av, det enda jag vet är att det blir till att betala av massa pengar jag lånat. Det är verkligen den värsta känslan jag vet. Känner mig så otroligt osjälvständig (vad fasen är ordet för motsatsen till självständig?). Jag har ju alltid tjänat mina egna pengar sen jag var femton och nu sju år senare har man fått låna ihop pengar för att klara månaderna. Så det ska bli kul, du är välkommen o du kära lön på mitt bankonto i slutet av månaden. Jag väntar med glädje och spänning, så gör mig inte besviken.

Gårdagen bestod av jobb för att sedan hoppa in i duschen och byta ut den groteska röda arbetströjan mot party outfiten. Jag skyller min försening på den dumma trikken som gjorde att vi 00.30 befann oss i en taxi på väg ned mot Hard Rock Cafe. Men! till våran förfäran var det kö. även denna kö var dum. Vi begav oss istället till en pub uthyrd för privat fest, vilket vi insåg en timme senare på väg ut. Så länge det är svensk vakt kommer du praktiskt taget in överallt så länge du sjunger nationalsången innan. Alkoliserade patriotiska svenskar.

Jag & Malin på London.



Av någon underlig anledning befann vi oss sedan omringad av hundratals bögar på nattklubben London. Jag har nu fått fakta på min teori om bögar. 50 % är otroliga (ursäkta mitt uttal) bitchar, ungefär som han krulliga bögen på Ugly Betty fast ännu mer av den ytligt elaka typen. Resterande 50 % är öpnna, ännu mer ytliga och otroligt kärleksfulla. Det märkliga är att denna totala blandning gör att raggnings nivån ligger på topp, och så även snabbisr på toan. På tal om toalett stod vi med flertalet killar inne på ladies room. På denna gay klubb har ordet ladies en helt annan benämning än vilket kön man har. Desto mer hårspray och lager av foundation - då välkomnar tjej toaletten dig. Ännu mer alkohol, en tur på dansgolvet och då gayklubbar innefattar även bisexuella hamnade jag nästintill i en intrig mellan denna totally gay och dennes osäker-på-min-sexualitet ragg.

 

I ett desperat försök till att hitta en taxi hamnade vi iställe med en varsin kebab i vardera hand. Humoristisk kebab gubbe och ett febrilt sökande så hittade vi en taxi till slut. 05.30 tvärslocknade vi och vaknade upp ett par timmar senare med en första hjälpen tablett vid namn Ipren till Malin. Vi har sedan bara spenderat hela söndagen med cheeseburgare till frukost, julebrus till törstsläckare och sedan med oborstat hår och utan bh på en indisk resturang vid centralen. That is how I spend my weekend.

Ursäkta min dåliga update, jag har nämligen haft ett mindre nedslag här i min vardag, vid namn av ett väldigt fult ord - nämligen strömavbrott. Jag har i två dygn levt i ständigt mörker, med kyla utan dess like. Notera även min svält på endast pepparkakor då nöden har ingen lag, och nöden har även ingen elektricitet till min bästa vän mikrovågsugnen. Det var på bristningsgränsen då jag till slut fann mig själv badandes i min egen smuts till ständiga hallunicationer. Med andra ord.. detta kunde ha slutat illa. Men icke! Charlotte är en fighter utan dess like, så jag fick till slut tag på en elektriker i huset som på 3 enkla minuter viftade med sina magiska fingrar i propp skåpet från artonhundratalet. Summeringen till detta missöde är att jag lätt ansöker till Robinson nästa år. no doubt about it.

Har tyvärr inga andra nyheter att dela med mig. Dagarna består ständigt av jobb, vilket jag inte borde klaga på. En gubbe har påpekat mina tuttar i kassan, jag har fått en egen mellanstadie fan-club som skriker zlatan varje gång dom köper något och jag har även blivit terroriserad av en "jag-måste-veta-priset-på-exakt-varenda-vara" tant exakt i fyra dagar nu. Kärlek till alla. Det behövs i dagen läge.

Otroligt seg-i-kroppen-dag igår. Vet inte varför, bryr mig inte riktigt. Jag har liksom kommit i någon försenad tonårs rebelliskt "jag bryr mig inte!" period. And I like that feeling. Då jag praktiskt taget inte gjort en enda vettig sak på hela dagen, tog jag trikken till R. Kvällen bestod av Australia, popcorn och allmänt välbehövligt söndags mys. Tills! jag fick ett sms om att jag var tvungen att jobba nästa dag 07.00. På med köttbulle vinterkläderna, ut i kylan och sätta sig på trikken igen. Damn. men jag behöver pengarna, fattiga jag.