charlize

Idag har jag bara gått runt och små skrattat åt allt & ingenting för mig själv. Folk lär ju trott att jag antingen är lite smått trött på mitt jobb eller bara allvarligt skadad. Men tänk er. 07 - 15 varje dag.. jag måste nog säga "kvittering?" med höjd tonart omkring 5 ggr i minuten minst, det blir över 300 ggr per timme och 2400 ggr per dag. Detta blir med andra ord ganska lätt tråkigt, speciellt när man står själv i kassan. Jag fördröjer därför tiden med snuskiga bilder i huvudet om hur alla måste se ut nakna, att den där otroligt attraktiva kostym nissen måste ha jätte liten snopp, och så vidare.

Jag kommer förövrigt bli medlem i mobbnings gruppen Friends snart, med tanke på all denna avsky som genom ordspyor kastas över mig då jag är svensk. En senil gammal gubbe stirrade på mig en lång stund, sedan uttalade han arrogant "är du en sådan där utlänning?", jag kollade förvånat på honom och svarade "nej? jag är svensk" (gubbjaevel). Kastat tillbaka i ansiktet fick jag ett "ja, det är ju samma drit (svensk översättning = skit)". Men hörredu du! Det här var sista gången jag visade dig vart marmeladen var!

Sen finns det små guldkorn förutom dom hormonstyrda högstadie eleverna som gästar kassan febrilt, och det är när svenskarna kommer. Det är som om en osynlig regel att vi svenskar håller ihop. Liksom en överlevnads strategi mot fiskmänniskorna. Våra ansikten lyser upp, likaväl hoppet om Norge, och trots att det kanske är sjuttio mil mellan våra hemstäder så är vi ändå ett. Tillsammans är vi starka.