charlize

Ja vad ska man säga. Det känns att man har varit arbetslös i ett år. Gårdagen bestod av 12 timmar ensam i kassan med endast en halvtimmes rast, så vi kan med andra ord säga att det var bulldeg i huvudet på mig när klockan började närma sig stängning. Jag tror jag räknade om dagskassan omkring 4 ggr, och varje gång bestod den av olika summor. Annars på mitt nya jobb har det inte hänt så mycket, inbjuden på julbord här snart och brandlarmet har gått, vilket dom på intervjun sa att det aldrig händer. Såklart händer det mig...

Har även varit på arbetsintervju för mitt drömjobb. Butikmedarbetare på ett löshårsföretag, det är som om det skulle vara julafton varje dag om jag skulle jobba där. Tänk att få betalt för att hålla på med något som du älskar. Problemet med just det här jobbet var dock minimum lönen. Eller ja, minimum låter för mycket, minimaliskt mini-minimum lön. Jag ska tänka på det över helgen, men om jag väl tackar ja till detta heltidsjobb innebär det att jag kan säga bye bye till min efterlängtade Asien resa.

Här bodde vi i Malaysia. Bild tagen -08.

Fick även mitt efterlängtade paket idag. Min underbara mamma hade skickat med gamla kort, små visdomsord och nya kämpartag till min glada överraskning. Sådana små finurliga saker görs alltid med kärlek vart i världen våran familj än befinner sig. På vilka olika håll vi än befinner oss, vet vi alla innerst inne att vi har varandra att falla tillbaka på. Den känslan är ovärdelig.

Jag börjar se mer & mer likheter mellan min katt och gremlings.

Dom ser lika fula ut i närbild. Dom låter likadant vid läggdags. Och dom utgör sig för att vara yper-gulliga små krambjörnar när dom istället är små monster så fort man vänder ryggen till.

Igår fick jag frågan om jag var från Finland..
Okej rysk prostituerad, men finländare? Come on!

Gårdagen bestod av mysbyxor och allmän bad hair day. Tills Malin kom med det underbara förslaget om en kall öl och bror om en Sevilla match. Två impulsiva flugor i en smäll och en timme senare satt jag, Christoffer, Malin & Alex på Harrys. Osocial fobtollsfanatiker till bror satt vi andra tre och lyssnade till Alex bowlingklot skämt. Tänk vad extremt roliga sådana skämt blir med lite alkohol i kroppen!

En nedslagen bror med en stor penga förlust efter matchen, visste vi precis hur vi skulle få ett leende på hans läppar igen. Irländsk pub med live band och massa över alkoliserade tanter! Broder var nu i sjunde himlen, och här förtärdes ännu mer alkohol. Det går ju inte att låta bli i en sådan atmosfär - glada tanter och kärleksfulla människor! Jag och Malin träffade även jultomten.. om jag ändå visste att Santa Clause var 1.85, blåa ögon och ett allmänt muskelberg, så skulle jag vara mer än snäll varje år. Now I know.

Många skratt och en välbehövlig kväll. Sedan ett intensivt letande efter överberusad bror, en promenad genom hor-kvarteren och till en förfäran för mina ögon då bror försökte cykla 03.30 en lördagkväll genom Oslo centrum. En avslagen Keyser Söze (internt skämt, då han gick runt och haltade i samband med han skrek "det är jag som är Keyser Söze!") mitt på gatan omkring en halv meter att bli överkörd av en taxi, så var detta inte lika kul längre. Vad gör man inte som ansvarsfull syster som bröt lagen då orden sades "om du inte säger till mig efter fyra öl, så ligger mitt berusade samvete på dig. alright?"

Och guess what! Efter min ris ätar period tyckte jag att det var dags att variera kosten med mina sista småmynt och lyssna på det här - 17 kr för nästintill 1 kg fiskpinnar! Do I hear a hallelulija? Notera dock att jag blundar och håller för näsan varje gång dom ska ned i mitt matsystem. Innehållsförteckningen har jag inte heller vågat smygkika på i rädsla för texten "fisk: 2 %, resterande benbitar, ögon och fiskstjärtar".

Efter tjatande och bedjande för min ekonomiska undergång så satte bemanningsföretaget in mig som vikarie under två dagar förra veckan.. på Coop! Med en rutig skogsgrön skjorta, uppknäppt ända upp blev jag som en rebellisk tonåring och knäppte ned denna groteskt fula skjorta med tre knappar då chefen gick hem för dagen. Förutom detta missöde så var det riktigt skönt att komma igång och jobba! Jag förstod absolut ingenting av vad varken mina kollegor eller kunder sa, jag bara nickade och sa "kvittering?" med ett leende på läpparna. Trots 40 min buss ut till denna lilla by (?) så vägde choklad tårtan till lunch upp det mesta.

Allmänt febrig och nyvaken ringde dom även från Rimi och erbjöd mig en arbetsintervju nu på måndag. Det är bara 1-2 kvällar i veckan, men med tanke på min ekonomi (om man ens kan kalla små mynt ekonomi) så är det ett välbehövligt måste. Så vi håller tummarna för intervjun och så kommer äntligen mitt efterlängtade skattekort & norska personnr till slutet av nästa vecka. Äntligen efter en helvetes uttragen skit månad så börjar det ge lite resultat. Jag ska nu gå och unna mig en 10-kr kaffe med känslan av att julafton kommer tidigt i år.

I now pronounce you

miss.You-should-have-known-better & mr. Thinking-of-myself.

until the loneliness get you apart.

You may now say goodbye to the bride..

Jahopp. då har man levt på ris i exakt fyra dagar nu. Vad blir det till frukost? ris! Vad blir det till kvällsmat? Guess what.. en stor skräckinjagande portion med fult ris. Dom små riskornen liksom hånskrattar åt mig varje gång dom stoppas i min mun. jag tuggar då intensivare för att få tyst på ris helvetet.

Idag betalade jag en ännu fulare tågbiljett ut till Jessheim för att gå på mitt sista hopp i detta fiskluktande land (notera mina stackars 200 kr som poff! försvann ned i biljett automaten), nämligen ett möte med Manpower. Besserwissen vid namn dum-Robert pressade mig på en timmes lång intervju, vilket jag chockat överrumplades med då jag trodde vi skulle äta torra bullar och diskutera frågor såsom "och vad vill du bli när du blir stor Charlotte..". Men så var tydligen inte fallet! Pressande frågor avslutades med fyra idiotiska tester under tid. Personlighets testerna var det fintfint med, men han stog däremot som ett stort frågetecken över hur jag endast hunnit svara på 10 av 40 frågor på det första testet. Det finns en enkel förklaring till det mr.I-know-it-all: för jag förstod inte ett enda ord av vad det stod på norska! Jävla hieroglyfer från stenåldern.

Skitsamma! Fokus nu på summeringen - om han hör av sig inom två veckor så kommer jag få börja jobba extra ute på Gardemoen i taxfreen. Hallelulija!

Problem 1? jag får inget fast schema på vilka dagar eller tider jag jobbar, eftersom det är vikariejobb. Med andra ord kanske 4 dagar ena veckan och inga dagar alls nästa vecka. Innebörden av detta är ihopklistrat till två ord.. inga garantier.
Problem 2? Jag kan inte hoppa in och jobba på natt-tiderna eftersom jag inte har något körkort/bil och flygtågen börjar inte gå förrens 05.00.
Problem 3? Jag får inte stämpla och extrajobba i Norge samtidigt, vilket betyder att den enda inkomsten jag har är dessa garantilösa extra jobb dagarna.

Anledningar att stanna kvar är om jag får tag i ett heltidsjobb här inne i Oslo snart, så kan jag extrajobba ute på flygplatsen. Vilket skulle ge en stor välbehövlig start till min fantasi-reskassa.
Jag har dock med min otroligt matematiska hjärna räknat ut detta:
Om jag åtminstonde kan jobba 40 timmar/månad (25%) ute på flygplatsen, så kommer jag tjäna ungefär lika mycket som jag får ut nu när jag stämplar. Så det lugnar ju sinnet lite att jag kan börja med att extra jobba där så länge, tills jag hittar ett heltidsjobb. MEN sen så kostar det liiite över tusenlappen (och lite till) för att ta sig ut till jobbet under en månad.

Tråkigt inlägg. i dont care. Det här måste ut ur mitt system,
likaväl som ris ätandet.

Orlando Bloom har blivit ny ambassadör för UNICEF. Detta glädjs vi åt!
 Bli världsförälder och kämpa för varenda unge, idag!

"UNICEF doesn't just deliver humanitarian aid, which is what they are known for all over the world. They also educate and provide tools which help women and children face challenges specific to their own lives. I responded to how UNICEF works as much as I did to the work itself. I look forward to learning more and to supporting UNICEF any way I can"

With love

/Charlotte

Allt är förvirrande i min hjärna som går på högvarv. Sista varvet? Det är en blandning av fyrverkerier och kladdigt sockervadd mellan fingrarna, allt detta i mitt lilla söta huvud. Samtidigt som det luktar hallonkräm i min hjärna. 

Jag saknar Michael Jackson. jag vill se Beetlejuice igen. jag vill ha ett par rosa ugg´s. vad hände med min stora kärlek Johan efter basketlägret för 10 år sen. varför blir jag rädd för fjärilar i magen. jag vill lära mig äta ananas.

Efter en down period så bestämde jag mig för att ge Oslo en vecka till med jobbsökande. Har hört mig för på dom sista kontakterna så hoppas att det ska ge resultat. Varför har Han där uppe bestämt sig för att ge mig sådan otur? Jag lär inte få många julklappar i år inte, om Jultomten själv samarbetar med God himself.

Förövrigt måste jag verkligen klippa klorna på katten MED namn. Hon går nu vid namnet Snuttan som även betyder "Den håriga tjockisen".. Snuttan kräktes på golvet idag, Snuttan sprang runt med en 3-kilos träningsväska som hon fastnade med klorna i, Snuttan kommer snart bli ny medlem i ViktVäktarna.

Och vad är hela grejen med medelålders norskar? Min styrke instruktör kom iklädd avklippta jeanshorts med rumpsvett, en blond peruk och spelade 40 minuter intensivt med Rammstein. Är en kombination av rumpsvett & Rammstein ens tillåtet? dont think so.

80´s workout

Känner ett starkt behov av att sätta mig i en skog och bara skrika ut mig all denna frustration. Ett jobbsökande utan någon respons alls som sakta bryter ned ens förhoppningar och självkänsla.

Ett jävla ishotell till lägenhet, utan element med en kupé värmare som värmekälla. Det är kallt när jag lägger mig, det är ännu kallare när jag vaknar. Ingen form av socialt liv, bara denna äckliga Grand Hotel snubbe som vägrar sluta trakassera mig. Absolut ingen existens av något som har med ekonomi att göra, bara att köpa en sketen youghurt kostar en veckas budget. Ingen telefon, en trasig ljudanläggning, ett knappt fungerande internet och jag har inte ens möjlighet att titta på tv då antenn uttag inte finns i denna trähydda på tredje våningen. Och inte på tal om hygienen.. en rutten betal dusch längst ned i källaren.

Summeringen av denna nedbrutna Charlotte är att jag inte ens har en skog jävel att sätta mig i! Plus att gårdagen bestod av ett avbokat spinning pass som byttes ut mot en halv choklad kaka. som jag inte ens har råd med!

I helgen var Max söta nylle i Oslo. Mysig bussresa med otroligt bra valda platser - längst bak med två pillerknarkare bakom, två fyllon bredvid och en hysterisk uppretad dam snett framöver. En romantisk 4 timmar lång resa med intensiv huvudvärk, men det var det minsta jag tänkte på. Känslan att ha Max bredvid mig slog snabbt ut dom negativa ytliga sakerna. Efter sådan lång tid inser man hur stor saknaden är när man väl har honom vid sin sida, att han finns där när man vaknar upp och att känna hans djupa andetag i nacken när ögonen släcks. En välbehövlig och mysig helg med en kupé värmare och konservmat, vilket bara bevisar att känslor inte har någon prislapp. Trots att vara tillbaka på ruta ett och nu åter ensam här i Oslo, lär man sig att ta dagen som den kommer. Och dagen imorgon kommer jag vinna en miljon på lotto. eller ja, om bara klara av arbetsintervjuen så är jag mer än lycklig.

Vilken dag förövrigt! Klämde sista gången på Max rumpa, fick ett telefonsamtal om en arbetsintervju och step-passet hade en kämparglöd utan dess like! Adrenalinet gick på hundra, kroppen helt ur funktion efter sista låten då alla helt plötsligt börjar klappa händerna och skrika i tonerna till en gång till. Så jag har nu precis förbrukat all den energi som ryms i min kropp. what a feeling.






Brooke Hogan´s workout.

Otroligt dålig uppdatering. sorry my fault. Förra helgen spenderades med att bita naglarna till Sevilla matchen. Min bror var uppsänd för denna stora vinstpott medans jag var uppspänd för att vid vinst utlovades det stora ord om fortsatt utgång. Detta slutade med ett tjitjiiing! för broder min och en rejäl fylla för mig vinglandes till Hard Rock Café för att sedan avsluta på takterassen på Grand Hotel.

Har även upptäckt till min förvåning den stora raggnings faktorn på gymmet. Förutom en kombination av svett och magrutor kunde jag inte passera förbi det nya attraktions stället: den gemensamma unisex bastun. Notera dock att det är ett måste för eventuella bikinis och ingen hel nakenhet. Jag somnade lätt till i Soft Sauna då jag till min förfäran vaknade upp med ett stort antal muskulösa biceps stirrandes på mig. Bastun är ingen dejtingsservice killar! Bastun är till för att... basta. that´s it. respektera bastuns oskrivna lagar.

Idag har det varit en riktig down dag. Börjar bli otroligt tungt med denna påtvingade hitta-ett-jobb-mentalitet. Jag vill så gärna stanna kvar här i Oslo, Sverige är verkligen inget för mig. Jag får liksom klaustrofobi med bara tanken på att komma tillbaka till Sverige. Med andra ord ännu ett misslyckande, liksom Dubai och liksom CampAmerica.

Jag på Starbucks, Dubai

Sofie & Matilda, Dubai

Men ett ännu större misslyckande för mig är att komma tillbaka till Karlskoga och praktiskt taget bo på arbetsförmedlingen med samma dåligt betalda hotell&resturang jobb och giriga arbetsgivare. Sju år inom samma bransch, kämpa till sig heltid, kämpa till sig lönen.. det är som att jag gått genom kvicksand dom senaste åren och jag är alltid tillbaka på noll. Jag spyr negativitet över allt detta.

En sådan dålig "tänkar-dag" överraskade mig idag. Klickar runt på nav.no, går runt med cv till otacksamma människor. Så slog det mig att det här är inte det jag vill göra. Men det är en bra bit på vägen till det jag vill göra - resa. Som vanligt när det går kämpigt så tänker jag tillbaka till dom tre månaderna i Asien.

Jag har aldrig varit så nöjd med mig själv, utmanat mina sinnen, fått en massa erfarenheter, träffat nya människor och det bästa: vakna upp varje morgon, ta dagen som den kommer och bestämma vart jag vill & vad jag vill göra. Resan blev en aha-upplevelse, det här är vad jag vill göra innan familjen och alla krav kommer. Jag har en idé som jag tänkt på ända sen dess, där jag kan kombinera arbete och resa, börja med i ett land för att sedan expandera då jag börjar gå på vinst. Vad är det som jag tänker på? I keep it to myself. Men det är något som gnagit sig fast i huvudet på mig ända sen resan och vägrar släppa. Men det behövs ett stort startkapital och samarbetspartner. Någon gång i framtiden, då är jag lycklig. Man måste drömma för att leva, inte sant?

Full moon party, Koh Phangan




Jag, Phi phi islands

Åter till min otroligt icke-givande dag. Vaknade upp med otrolig huvudvärk som envist vägrade släppa. Vilade i sängen och poff! slocknade av ren utmattning och vaknade upp klockan sju! Missade träningen och tvätten, helt jäkla otroligt. Nu imorgon ska jag därför köra dubbelpass kl 09.00, först step sedan pump, sedan sola och sen bara bjuta av fredagen.