Jag har en bulle i mitt huvud
Ja vad ska man säga. Det känns att man har varit arbetslös i ett år. Gårdagen bestod av 12 timmar ensam i kassan med endast en halvtimmes rast, så vi kan med andra ord säga att det var bulldeg i huvudet på mig när klockan började närma sig stängning. Jag tror jag räknade om dagskassan omkring 4 ggr, och varje gång bestod den av olika summor. Annars på mitt nya jobb har det inte hänt så mycket, inbjuden på julbord här snart och brandlarmet har gått, vilket dom på intervjun sa att det aldrig händer. Såklart händer det mig...
Har även varit på arbetsintervju för mitt drömjobb. Butikmedarbetare på ett löshårsföretag, det är som om det skulle vara julafton varje dag om jag skulle jobba där. Tänk att få betalt för att hålla på med något som du älskar. Problemet med just det här jobbet var dock minimum lönen. Eller ja, minimum låter för mycket, minimaliskt mini-minimum lön. Jag ska tänka på det över helgen, men om jag väl tackar ja till detta heltidsjobb innebär det att jag kan säga bye bye till min efterlängtade Asien resa.
Här bodde vi i Malaysia. Bild tagen -08.
Fick även mitt efterlängtade paket idag. Min underbara mamma hade skickat med gamla kort, små visdomsord och nya kämpartag till min glada överraskning. Sådana små finurliga saker görs alltid med kärlek vart i världen våran familj än befinner sig. På vilka olika håll vi än befinner oss, vet vi alla innerst inne att vi har varandra att falla tillbaka på. Den känslan är ovärdelig.