charlize -

Desperata hemmafruar

Men themselves have wondered what they see in me.
They try so much but they can't touch. My inner mystery.
When I try to show them they say they still can't see.
I say:

It's in the arch of my back,
The sun of my smile,
The ride of my breasts,
The grace of my style.
I'm a woman

Phenomenally.
Phenomenal woman,
That's me.

Now you understand.

Vi tappra kvinnor som mer än gärna vill sätta det där otroligt häftiga klistermärket "feminist" på oss, men då vi alltid blir lika skrämda när sanningen kommer ifatt oss: vi kan inte leva med dessa killar, men vi kan inte heller leva utan dom. Moderliga, intelligenta och ödmjuka som vi är, så förlåter vi deras misstag och brister. Män stoltserar mer än gärna med sina bravader till misstag medans vi kvinnor döljer detta och alla sina andra hemligheter med ett leende på läpparna. Vi andas den hela hemlighets mystiken som råder på Wisteria Lane. För vi är smarta och vi tänker ett steg längre. Vi har gått ifrån barn-stadiets oförstånd och förstått att handling kan komma att kräva konsekvenser. Vi är vackra. Vi är stolta. Vi är kvinnor. Vi behöver inte en karl för att få oss att må bra. Det är karlarna som behöver oss för sin överlevnad.

2009-04-27 @ 17:10:44 Permalink Bilder Kommentarer (1) Trackbacks ()

Ge mig sömn

Ett nytt mirakel av den hälsosamma sorten har inträffat på halläningsgatan - jag har köpt avocado! prisagudarna, för här ska det prioriteras en sund livsstil. Lite tufft och frustrerande då mitt underbara blodsockerfall brukar jävlas med mig vid fel tidpunnkt. Nu är det krig din dumma blodsockerfalls kurva. You are going down..

Igår låg mysfaktorn på hög nivå, vilket var välbehövligt från min annars tråkiga singel-period. R hade laddat upp med tre liter rödvin och redbull. Ett vinnande recept för att till slut hamna i det önsketänkande sovrummet. Med lite ironi denna mening mina vänner! Bakad potatis med kyckling&skagen röra stod på menyn medans vi trängdes i den tre kvadratmeter stora köksdelen. Men det sänker inte ned ett par mästerkockar som oss! Timmarna sprang iväg och helt oväntat stod klockan på 09.00 a.m. Kanske dags att säga godnatt?

Ännu en joggingtur på nobelspåret. Ofattbart och otroligt tungt denna gång. Vad kan det bero på.. hm.. kanske möjligtvis läggdags vid nio imorse, fyra ynka timmars sömn och en snorig näsa. Kändes som jag sprang med cement i fötterna samtidigt som jag plågades av narkolepsi. Svettig och mysig tog jag en sväng förbi Emelie på salongen så hon kunde rädda mitt stackars hår från allt detta löshår. Blondering och nytt hår imorgon står morgondagen för - so watch out!

2009-04-23 @ 20:54:23 Permalink Bilder Kommentarer (0) Trackbacks ()

Nyfunnen kärlek

Men jag bara har hittat min nyfunna kärlek: märket Sinful. Varje plagg är som en ögonsten och det bara rycker i köp-knappen och plånboken då jag bara vill ha. Nu!

2009-04-21 @ 18:25:20 Permalink Bilder Kommentarer (0) Trackbacks ()

otränad?

Något väldigt mystiskt har inträffat. Jag har nämligen lyckats sträcka mig.. i magen! precis vid naveln också.. mycket märkligt. Är detta ett tecken på min otränade kropp eller ett glädjeskrik från min stackars kropp efter ett jogginpass idag? En stor tolkningsfråga. Istället från förra gångens joggingtur om min avsky för supertränade äckliga människor, så har jag istället fått ny positiv syn på joggingbanan. Jag menar att endast omkring 20 procent består av dessa Hulk Hogan människor av på joggingbanan, omkring 30 procent bestående av gamla tanter & gubbar i slow-motion och sedan resterande underbara 50 procent tillhör den bästa kategorin: svettiga, hälsosamma idrottskillar! Varje gång på joggingbanan är som ett enda stort och nyttigt krogbesök, fast i skogen. Här spiras kärleken mellan svetten och tallarna.

2009-04-21 @ 16:37:29 Permalink Bilder Kommentarer (2) Trackbacks ()

Personal fest!

Äntligen dags på den tiden av året då arbetskläderna slängs av och alkoholen flödar med arbetskollegorna nämligen den ökända personalfesten! Taggade till max och glädjen låg på topp i det varma vårdvädret, så började vi uppvärmning med lagindelning. Av alla som deltog så hamnade jag såklart med denna överberusade vakt som krökat sedan uppstigning imorse. Detta kan man tro vara ett nederlag för vårat lag, men det blev istället tväromvändning då han gav oss gott skratt för resten av kvällen och fuskdeltagande genom att leta reda svaren via mobilen. Alla medel är tillåtna i denna tävling, så länge diskretion uppmanas! Frågesport och hjärngympa ligger väl inte varmt om hjärtat och geniknölarna, så jag tog hem vinsten på kartläsningen till bar rundorna som sedan väntade oss.

Dessa orutinerade diskplockare klarade tyvärr inte trycket så en efter en däckade de av då jag hets-uppmanat dom i tonfallet "drick! drick! drick!" att dricka upp både cidrarna och ölen - samtidigt! Mina små vänner har mycket kvar att lära :) Sista stoppet på bar rundan stod Red Brick för där det serverades middag och ja.. ännu mera alkohol. Höga på glädje sprang vi sedan tillbaka upp till Statt då nu dansgolvet och baren stod öppen för resterande kväll. Amen! Detta tryck på dangolvet fick även The Big Boss Herr Nilsson att skaka rumpa och en och annan piruett. Sambucca Banana flödade i baren och ett levande bevis på att bugg aldrig dör ut visades upp av både mig och vakt-Anders. Let´s Dance here we come! Allt eftersom kom jag även på den briljanta leken "Vilka, Var och Hur" som uppskattades mycket, då alla sedan deltog vilt och satsade pengar på dessa tre frågor. Vilka? Öberg & Hoffner. Var? Personaltoan. Hur? Mys, stod högst upp på listan.

En tur ned till Max för energi påfyllninig, då jag motvilligt blev uppkastad på kassabänken togs emot med protester och sedan ett skratt. Och så som vi spred familjär statt kärlek på Max. Detta borde uppskattas. En vinglig promenad till efterfesten hos Mia och då drinkarna började blandas kastade jag in handuken och tog stolt ett glas vatten till min närvaro istället. Duktiga jag. Kramsjuka kollegor och älskvärda vänner är ett toppenrecept på en perfekt efterfest.

2009-04-14 @ 15:07:50 Permalink Bilder Kommentarer (1) Trackbacks ()

Boom boom pow

Tror mina pensionärs grannar går till vansinne snart då det enda som spelas från
högtalarna är Black Eyed Peas nya låt Boom Boom Pow.

http://www.youtube.com/watch?v=0cKnTLrDbcw

2009-04-11 @ 15:32:24 Permalink Bilder Kommentarer (1) Trackbacks ()

Potato head

Nystart. Nytänkande. Dags att komma ur arbetslöshetens mysbyxor och in i ett par joggingskor. Ibland behövs det bara en aha-upplevelse eller a kick in the ass. Och för min del behövdes det en jäkligt stor spark kan jag tala om.
Nystart ett:
Fest och utgång utan den patetiska getaway trösten vid namn alkohol. Och voila! Jag mindes hela kvällen, fick umgås med vännerna och inte mitt fylle-ego och ingen baksmälla. Pluspoäng till mig. Tack! Detta mirakel inträffade på skärtorsdagen. Och vad gör man en skärtorsdag i Karlskoga? Jo, man hamnar motvilligt på Kingshead. Simons söta nylle räddade kvällen från AIK-support bordet vi satt vid. En hungrig Frida och en snäll bror som chaufför med CCR på högsta volym i mormors lilla Audi och vi hamnade på Statoil a.k.a räddaren i natten. Sedan en lång välförtjänt sömn. Tack & God Natt.

Ännu en filmkväll i onyttigheternas teckan hos Caroline stod på schemat i veckan. Nästa gång kommer denna stora lösgodispåse bytas ut mot torra morötter och gammal gurka. Så låt mig höra ett Hallelulija för det? Amen! Väl hemma hos Carro såg man hur blodsockerfallet och den trötta graviditeten smyga på henne. Snabbt tänkande! Man liksom såg svetten börja rinna från hennes kära sambo så 10 min senare och med hämtmat så var allt i sin ordning. You Rock Caroline! Stora förväntingar till The Grudge 3 liksom nådde botten då skrattretande scener såsom när potatohead försvann skulle få håren att resa sig i ren skräck, liksom fick motsatt effekt. Stor besvikelse. Länge leve de japanska rysar originalen.

Vad händer annars i mitt fascinerande liv? Jo! Dessa otroligt icke-givande jobbgaranti möten på arbetsförmedlingen. Låt mig statuera ett exempel för er:
Tisdag 7 Mars. Jag, en höggravid tjej och omkring tjugotal snus&keps bultar som bara kan sätta ihop två bokstäver i taget med ett frågande eftertryck: "Ö" och "H" med ett "?". Vad ska vi lyssna på den närmsta timmen då? Om el-produktion och ett litet el företag på 15 pers. Ursäkta, men är ni helt totalt oförstående?! Hur många av er alla härinne vill syssla med el i framtiden? Aha, 1 person! Därför ska vi tvinga er andra lyssna på när denna feta gubbe gör gratis reklam för sitt lilla el företag. BullSkit säger jag bara.. Varför inte låta oss utvecklas individuellt inom blivande jobb & utbildning, så att vi kanske kan känna viss inspiration och tar ett steg framåt istället för två steg bakåt.

Då Anna gästar oss med sin underbara närvaro denna vecka så tog vi en reunion-trip till Degerfors fotbollsplaner för en match mellan Degerfors IF - KB. Finns det något bättre än att se dessa svettiga testosteron laddade stylade fotbollsspelare springa omkring under 90 härliga minuter och jaga en boll? Svar nej. Anna gjorde även en notis om att det borde vara mer reklam på baksidan av shortsen. Jag håller med totalt. Mycket smart drag då rumpan är en iögonfallande del för oss åskådare till kvinnor.

FredrikLjungberg.jpg image by patry_trusky

2009-04-10 @ 18:18:18 Permalink Bilder Kommentarer (0) Trackbacks ()

Ta mig tillbaka

Hittade min & Annas resedagbok från våran bakpackingresa -08,
så nu får nu avnjuta ett inlägg av BackpackingDeLuxe:

"Vietnameser, krokodiler & galna massage tanter.

Efter att ha atit en underbar frukost buffe bar det av till poolen for att paxa solstol - med tanke pa alla de miljoner vietnameser som har bombarderat och inkraktat pa varat hotell. Lag i frid & frojd och harmoni tills vi horde ett "Yooo!" ekandes genom poolomradet. Vi vande oss om och sag en 50-arig pimp asiat sitta leendes vid pool baren. Nagra fnitter och blinkningar senare kom servitoren fram med ett varsit glas rose vin och halsade fran den halvnakna, bleka mannen borta i baren (mamma - han hade iaf badshorts pa sig). Men denna gang nar vi skulle vanda oss om for att tacka ser vi istallet 5 pimp asiater sitta med ett stolt flin pa lapparna och ropade "Cheers!" Vi insag i detta ogonblick att det inte fanns nagon atervando och det bara var att spela med.. Pafyllnad pa glasen och servitoren bjod in oss till gubbarnas harem, dar vi glatt mottog allt fran mango, sotpotatis och annu mera vin. Utan kunna kommunicera pa engelska kom vi till slut fram till att de hade Ching, Pling, Ming - liknande namn och var snuskigt rika affarsman. Trots varan svenska charm med glimten i ogat gick dessvarre inte varan genomtankta plan igenom: ingen betald flygresa till Hong Kong utan vi fick noja oss med att bli sopna under bordet.

Annars antog Anna utmaningen att bli masserad pa stranden. Men precis innan fick vi helt plotsligt syn pa 20 kor gaendes i sin lugna takt over stranden. Detta ser man endast i Vietnam kan jag saga :) Vi springandes till de sota korna medans vietnameserna i samma veva sprang efter oss och skrek "maaasaaaage????". Ryckandes i sidoflasket pa mig tyckte hon att jag skulle behova detta for att bota denna svenska variant av overvikt.

Val uppe i resturangen pa kvallen traffade vi annu mer vietnameser men denna gang var det cognac och soda som det bjods pa i fulla muggar. Maste ha varit en slakttraff for 10 minuter senare fylldes hela resturangen med.. annu mer vietnameser! Och nu tog dom aven till ton och med gitarrerna bjods det pa allsang.

Bestamde oss idag for en formiddag utan sol, det skulle bli tufft men vi kande att det var dags att gora nagot vettigt av vistelsen i Mui Ne. Tog en promenad for att se de omtalade roda sanddynorna som flyter ned i floden. Nar vi val borjat plaska i floden kom tre sma pojkar fram fran ingenstans, som sedan foljde oss langst vagen. De pekade och forklarade alla sorts vaxter vi passerade och med deras urgulliga charm blev de snabbt vara guider, personliga fotografer och skobarare. Forstar nu vad du menade mamma nar du sa att jag kanske skulle ha tranat lite innan resan! Att springa uppfor sanden och over alla stenar till berg i 40 grader varme var det varsta traningspasset jag nagonsin varit med om! Pojkarna nastintill flog upp till toppen av sandberget och nar vi flertal minuter senare antligen kom upp, stod de med fragande miner av synen pa tva genom svettiga svenskar som kipade efter andan.

Vid slutet av floden dar alla turister vande om for att ga tillbaka fortsatte vi istallet upp pa berget och in pa nagon enslig stig. Vandrandes barfota, bortom alla turister kande jag mig plotsligt som Indiana Jones. Vi gick forbi kossor som betade fritt, vietnameser som skordade pa risfalt, gick pa stockar over floder, traffade pa krigsveteraner utan ben fran kriget, plockade farska bananer fran traden - allt var som hamtat ur en saga. Efter en timmes fard kom vi till malet av utflykten - krokodilerna! Ja, ni horde ratt: krokodiler! Vi hade dock forvantat oss en krokodil, men istallet stod det omkring 60 skrackinjagande krokodiler, gapandes och stirrandes mot oss perfekt lagom till lunch. Jag var inte radd, jag lovar...
Efter chocktillstandet av synen var det bara att ga den langa farden hem, utan skor som sagt. Hur lyckliga som helst over summan vi gav, andrades deras miner snabbt nar de sedan blev jagade av en kram sjuk Anna.
Tillbaka till hotellet fick vi aven syn pa Herr Nilsson som vi matade med bananer. Anna skulle snallt hjalpa denna oskyldiga apa med att skala bananen men blev istallet attackerad. Tror att det var brist pa kommunikation mellan de bada dar."

With love
/Charlotte

2009-04-07 @ 16:35:33 Permalink Bilder Kommentarer (0) Trackbacks ()

charlize

Desperata hemmafruar

Ge mig sömn

Nyfunnen kärlek

otränad?

Vardagslyx

Tvåtusenåtta

hot dogs

Jobb, jobb..

Personal fest!

Boom boom pow

Potato head

Ta mig tillbaka