Oh joyful life, where are you

Jahopp, då var man alltså arbetslös. Efter  tre år med sura kaffegubbar, jobbiga jag-vill-inte-ha-någon-lök-på-min-clubtoast kunder, mangoraja luktande arbetströjor, inga lunchraster och minimumlön så var det dags att ta farväl till mitt gamla jobb. Sista arbetsdagen på skyltsöndagen stod jag med ett leende på läpparna. När klagande kunder pekandes på sin hamburgare och försökte förklara hur hon minsann fått lök på sin hamburgare - stod jag istället drömmandes på en strand i Thailand, och repeterade för mig själv i mitt huvud "sista dagen, bara le och tänk happy thoughts". Förväntade mig ett par DKNY solglasögon i avskedspresent, men fick istället ett hej då vid dagens slut. Ett hej då. Inte ens ett tack.. Men jag är inte bitter över att ha jobbat dubbla jobb dag & natt springandes mellan cafet och baren, beställt dryck- och matbeställningarna, varit ansvarig för schemat då någon sjukanmält sig, skrivit alla dessa j-la kassarapporter dag ut & in, räknat kassan m.m. och listan förstätter lång -men som sagt jag är inte bitter! Släpp det Charlotte, omedelbart.

Åter till mitt stora dilemma: arbetslös. Varje gång jag uttalar detta hemska ord känner jag hur tung och obetydelselös jag blir. Jag vill liksom bara sitta i ett hörn, tröstäta och gråta på någons axel. Höra hur Han däruppe viskar i mitt öra att det kommer ordna sig, att det är bara en svacka i mitt arbetsliv. En svacka vid namn Arbetslöshet.
Då jag nu varit utan jobb i fem dagar har jag dock hunnit tänkt igenom många olika saker. Istället för att skriva en önskelista till Jultomten har jag skrivit en lista till de ord jag associerar med   a r b e t s l ö s h e t : sömnlösa nätter, soffpotatis, meningslöshet, fetma, mysbrallor, överdosering av Marabou-cappucino, ovårdad hygien.  Glada tankar, tänk glada tankar.. mmm .. bättre.

Då kan man sen fråga sig: Hur har du då spenderat dina lediga dagar? Det ska jag tala om för er.
Igår agerade jag bull-mamma då jag bjöd över Johan & Elin på lussebak. Med "Julens bästa sånger" dånande i bakgrunden och med varm glögg i varsin hand, låg julstämmningen på topp. Tills vi insåg att vi inte hade någon kavel att rulla ut pepparkaksdegen med. En glödlampa tändes ovanför mitt snille till huvud och vi fyllde en tom Loka flaska med vatten. Med det problemet löst insåg vi sen att vi inte hade någon pensel att pensla äggen på lussebullarna med. Ännu en snilleblixt från Einstein själv - mig - och vi fyllde en plastpåse med äggen klippte av änden och liksom sprutade ut garneringen. Slutresultatet blev brända pepparkakor och lussebullar med smak av stekta ägg. Får nog skjuta upp drömmen om bull-mamma ett par år till - för allas skull.

Och ikväll blev jag hembjuden till Emelie på ännu en Idol-kväll. Eller ja, man kan säga att bjöd dit mig själv faktiskt. Senare dök även Sandra och Caroline upp, alla laddade från topp till tå för att med spänning se vilka två som går vidare till finalen i Globen. Vännerna satt fascinerande fastklistrade vid hela programmet medans jag som vanligt tittade på klockan och räknade ned hur många antal minuter det var kvar tills denna långsamma tortyr var slut, så att vi istället kunde ägna oss åt min nya favorithobby: Super Mario 8-bit!  Då jag och Caroline.O har smygspelat detta spel i cirka 10 år så kan jag nu stolt tilltala mig själv med titeln professionell. Inte bara  i Super Mario utan även i MegaMan, Super Mario bros 3 och Teenage Mutant Ninja Turtles. Dom spelen kan ni inte slå mig på fingrarna i!


Super Mario



Är helt galet trött då klockan börjar närma sig mot noll.två.noll.noll och sängen ser väldigt inbjudande ut, så skriver mer imorgon om detaljerna runt mitt fascinerande liv :)

God Natt från en desperat jobbvillig men dock arbetslös Charlotte.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback