Another week have passed...

Veckan har rusat förbi då tisdagen förgylldes med en taccomys kväll hemma hos Sebbe. Då klockan närmade sig sjuslaget insåg vi alla att vi glömt en sak, eller rättare sagt en person - nämligen Tess! Då vi andra avnjöt tortillas i gemenskapen hade alla glömt att nämna om datumändringen. Trots detta skuldkänslofyllda misstaget, vred jag mig av skratt resterande kväll av Simons timmeslånga fylle historier som endast innehåll två ord, "spya" eller "slagsmål". Ännu ett bevis på att de minderåriga är orutinerade på fest-fronten! Söta Simon.

Senare kom dock Tess med sin vovve till monster som sakta med säkert kvävde oss alla med sin illaluktande luft, vilket resulterade i en långsam genomlidande död.

Onsdagen & Torsdagen spenderades med jobb på Statt. Lasarettet skulle nämligen ha personalfest och det var nu jag såg mitt gyllene tillfälle att hitta min rika och snygga doktor, som jag stolt skulle kunna ta hem till mamma. Men det blev en tvärvändning! Istället möttes jag av 60-åriga flintskalliga glasögonormar och jag gav omedelbart upp jakten på Dr.Snygg.



Fredagsmorgonen blev det semlor till frukost hemma hos Caroline. Cute as sugar som vi då är, var nog våran enda anledning till en sådan onyttig frukost :) Trots feber och en migrän som envist vägrade släppa så tog jag de sista krafterna till en kvällsfika med tjejerna på Melkers. Myyys.



Jag & världens underbaraste Caroline :)

Ledig lördag för Charlotte kan man räkna ut med enkel matematik att det då blir utgång. Själva tidsperioden att ta sig till Tess fest kändes som om den varade längre än själva festen i sig. In på Statt och tjuvade åt sig is och färdigblandad sourmix. Här skulle det nämligen avnjutas drinkar! Mitt ointelligenta infall av att ställa burkarna på Saras bil och sen köra iväg bevisade bara en ännu mindre intelligent gärning i våra kvinnors släkte. På två sekunder hade sourmixen gått från två liter till nu: inget! då den slog i vägkanten med en hårdsmäll. Jäkla skit...

Det lilla misstaget stoppade oss inte och ett par timmar senare satte man sin fot för hundraelfte gången på Statt. Alla andra glada och redlöst fulla, och sedan jag - nykter.. Ja ni hörde rätt, nykter! All heder till mig. Dock ett försök i baren till att se dubbelt men utan success gav jag upp och intalade mitt otroligt vuxna jag, att man faktiskt kan ha kul utan alkohol. Och resterande kväll hade jag roligt, trots tidig hemgång :)


Ja, såhär pass onykter brukar jag dock vara..



Och även såhär onykter...


Men oftast slutar det alltså såhär illa.. den bjuder jag på..

Kommentarer
Postat av: mamma

Dansar ni afrikansk dans, Sara och du?

Jaha, nu har jag fått en inblick i ditt leverne, inte en avokado så långt ögat når men väl en massa träning på helgerna :D

2009-02-03 @ 11:01:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback